Bild: Vicke

Hej på er goa vänner det var länge sen sist, har gjort några halvhjärtade försök det här året att komma i gång med bloggandet. Saknar ju både det och självklart alla er där ute...

Men på något sätt har det varit ett så händelserikt år, milstolparna i livet kan i bland bli för många och för jobbiga så en del saker får stå tillbaka. Nu känner jag att det börjar bli dags att återigen göra ett nytt försök att blåsa liv i Vickes Blogg, vi får väl se hur det går med det.

Här kommer i alla fall ett första tappert försök och vad ska det försöket egentligen handla om , Ljus i mörkret är väl en dag som denna verkligen en rubrik i dubbel bemärkelse. Mer än så vågar jag inte skriva, men jag tror de som bor här i byn förstår  vad jag menar;)

I alla fall ni har säkerligen hört uttrycket Less is moore och det är en devis som jag själv gärna anammar, men i det här fallet med ljusstakarna på bilden så måste jag säga att det här helt tvärtom. Fullkomligt älskar mina "nya" Iitala ljusstakar som sprider ljus i mörkret nästan dagligen hemma hos oss. Hade jag fått frågan för 5-10 år sen om jag vill ha ett gäng såna på mitt bord så hade jag utan tvekan svarat NEJ. Men vilken tur att man kan ändra sig för nu fullkomligt älskar jag de och säkerligen av flera anledningar.

Tycker inte bara de är snygga i dag utan de är så förknippade med minnen av en älska och saknad mamma som i så många år vårdat denna skatt så ömt. Hoppas hon förlåter mig från sitt moln i himlen över att jag faktiskt både använder de och valt att byta ut hennes röda bolljus mot vita vanliga. Förresten det vet jag att hon gör jag är helt övertygad om att hon ler varje gång vi tänder våra ljus och tänker på henne *minns och saknar*.

Väljer att posta detta inlägg under Favoriter i hemmet för det är precis det ljusstakarna är...

Hoppas ni andra också kan hitta lite ljus i mörkret :)
KRAM PÅ ER